De tidiga mynten
Mynten i montern är grupperade enligt period och mynträkningsområde. Första gruppen (1–19) består av mynt som präglats i Sigtuna under perioden cirka 995–1035. Gruppen innehåller även två danska mynt som visar tydlig koppling till Sigtuna (20–21). De tre andra grupperna består av mynt som präglats under perioden cirka 1150–1290 i Svealand (22–59), i Götaland (60–79) respektive på Gotland (80–85). De mynt som präglats för jarlar eller ärkebiskopar ligger separat inom varje grupp (56–59, 79, 85).
Sveriges mynthistoria började med en kort period av myntprägling i Sigtuna. Där tillverkades mynt från omkring år 995 till år 1035. Inledningsvis leddes verksamheten av engelska experter.
Efter omkring år 1035 slutade man tillverka mynt i Sverige. Men omkring år 1150 återupptogs myntpräglingen. Mynten hade då olika vikt och värde beroende på om de var tillverkade i Götaland, Svealand eller på Gotland. De cirkulerade främst i sitt tillverkningsområde, men kunde även användas utanför. De flesta av mynten präglades av kungen, men rätten att ge ut mynt gavs även till några jarlar (kungens närmste män) och ärkebiskopar. Vem som gav ut mynten som tillverkades på Gotland är oklart. Omkring år 1290 genomfördes en myntreform som gjorde att hela landet fick gemensam mynträkning.